Det var en kille som sa:
- Nu har du skrivit om allting som är fel.
Skriv en sång om din dröm!
Det var inte så lätt.
Nog fan vet jag hur jag vill ha det.
Men jag höll på att glömma bort det.

Jag sov så gott och drömde så skönt,
att jag sa nånting riktigt smart.
Jag sov så gott och drömde så bra,
men jag minns inte riktigt vad jag sa.

Den där killen var klipsk.
Jag vet inte vart han ville föra vårt samtal,
men han väckte optimisten i mig.
För allt är så jävla omöjligt nu.
Ingen tar mig på allvar med min dröm.
Då är det lätt att glömma bort den.

Jag sov så gott och drömde så skönt,
att jag sa nånting riktigt smart.
Jag sov så gott och drömde så bra,
men jag minns inte riktigt vad jag sa.

Du vet precis hur det är.
Allt var så glasklart men orden blir till mos
som man smakar på och sväljer igen.
Men när de kommer tillbaks
då ska jag skriva ned dem i min bok
så att de finns kvar när jag vaknar.

Jag sov så gott och drömde så skönt,
att jag sa nånting riktigt smart.
Jag sov så gott och drömde så bra,
men jag minns inte riktigt vad jag sa.